2009 har av FN proklamerats som det Internationella Astronomiåret. Det firas med anledning av de epokgörande och omskakande följderna av att Galileo Galilei år 1609 påbörjade systematiska studier av solen, månar, planeter och stjärnor genom att observera med teleskop. Galilei står som en symbol för ett nytt förhållningssätt till naturen. Slutsatser om naturens lagar och vår plats i kosmos baserades alltmer på observationer och experiment, snarare än på filosofiska utsagor. Världsbilden kom att förändras radikalt. Med detta som utgångspunkt vill man nu stimulera intresset för rymden och kosmos med aktiviteter av olika slag världen runt. I Sverige har en nationell referensgrupp och ett nätverk bildats för koordinering av aktiviteter, som nu involverar vetenskapscentra, museer, skolor, universitet, bibliotek, utställningar mm. Vi har samlats kring en rad program, som syftar till att bredda kunskapen om kosmos, inte minst bland skolungdomar. Information om svenska planer finns på www.astronomi2009.se, och den internationella hemsidan nås på www.astronomy2009.org.

Ett brett skolprogram tar form, med skolbesök, experiment och observationer samt lärarfortbildningar på en mängd orter i Sverige. Det skall också bli möjligt för skolklasser att göra observationer med professionella teleskop "on line" över nätet. Det är angeläget att uppmuntra ungdomar till studier inom naturvetenskap och teknik. Många ungdomar tvekar inför sådana studier och det råder brist på kompetent arbetskraft med solida kunskaper i t ex matematik och fysik. Framstegen inom astronomin och rymdforskningen stimulerar intresset, vilket ofta leder till fortsatta studier i naturvetenskap och teknik i stort.

Jorden är en liten, ömtålig planet, och vår miljö hänger intimt ihop med förändringar också i vår hembygd i rymden. Förutsättningar för olika typer av liv på jorden och andra himlakroppar är ett spännande område, som expanderar idag under rubriken astrobiologi. Vi vill medvetandegöra jordens plats i detta större perspektiv, som spänner över årmiljarder av utveckling.

Utbudet på information om himlakropparna, deras födelse, liv och död, är ofantligt och färgbilder av nebulosor och galaxer når oss nästan dagligen genom press och media. Kvaliteten på denna information är dock mycket skiftande. Paradoxalt nog har vi samtidigt förlorat den direkta kontakten med stjärnhimlen. I stora delar av Europa kan man nu bara se de ljusaste stjärnorna på grund av ljusföroreningar. Få människor följer idag planeternas och stjärnornas gång på himlen och kan hitta bland stjärnbilderna, vilka också berättar om den antika mytologins hjältar och belyser fascinerande kulturhistoriska sammanhang.

För att väcka till liv den upplevelse och glädje, som finns i stjärnskådande, organiseras inom ramen för astronomiåret "100 timmarna astronomi", mellan 2:a och 5:e april. Tanken är att så många människor som möjligt jorden runt skall få en chans att se genom teleskop. På flera håll i Sverige erbjuds denna tid träffar under stjärnorna, med observationer och ofta med anslutande program.    

Slutligen, kunskapen om och frågorna kring Universum och dess utveckling rör vår existens. Vårt sökande efter nya horisonter speglas i litteraturen, poesin, musiken, dansen och konsten. Med anledning av astronomiåret initieras en rad kulturella program i Sverige. Utforskandet av rymden kan ge nya infallsvinklar till filosofiska och religiösa tolkningar av vårt "varande". Som när Galilei och hans upptäckter skakade om samtidens religiösa och filosofiska grundpelare.

Sammanfattning: Astronomiårets syfte är

• att väcka och utveckla intresset för naturvetenskap och teknik genom att ta vara på ungdomars stora intresse för rymden och universum,
• att göra allmänheten förtrogen med stjärnhimlen och ge möjligheter att få observera den.
• att diskutera astronomins världsbild och rymdforskningens resultat även i ett vidare kulturellt sammanhang.

Mer information om det internationella astronomiåret går att hitta på www.astronomy2009.org.